Svensk ordbok 2009, webbversion

fläka u`t verb fläkte fläkt, pres. fläker fläk·er●o­generat visa upp vard.komm.fläka ut benen○ofta refl., spec.tänja sig mål­vakten fläkte ut sig och klarade skottet○spec. äv.o­generat berätta om sitt privat­liv hon har fläkt ut sig i vecko­pressenfläka ut ngn/ngt (ngnstans)sedan åtm. början av 1980-taletSubst.:vbid1-882910utfläkande, vbid2-882910utfläkning